tjänstvillig

Swedish

Etymology

tjänst +‎ villig

Adjective

tjänstvillig (comparative tjänstvilligare, superlative tjänstvilligast)

  1. obliging

Declension
Inflection of tjänstvillig
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular tjänstvillig tjänstvilligare tjänstvilligast
Neuter singular tjänstvilligt tjänstvilligare tjänstvilligast
Plural tjänstvilliga tjänstvilligare tjänstvilligast
Masculine plural3 tjänstvillige tjänstvilligare tjänstvilligast
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 tjänstvillige tjänstvilligare tjänstvilligaste
All tjänstvilliga tjänstvilligare tjänstvilligaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.